År 1710 grundade Catharina Bröms järnbruket i Åmot. Hon är den enda kvinnan som startat ett järnbruk i Sverige. Hon var även dotter till Sven Bröms, grundaren av Brattfors Bruk. Sven var en tid läkare hos kung Karl X Gustav, vilket säkert hjälpte familjen med kontakter och tillstånd för att överta skogstillgångar i området. De rika tillgångarna på skog runt Åmot var viktiga. Järnhanteringen krävde enorma mängder träkol från skogarna,
Dessutom ville man utnyttja vattenkraften från Bresiljeån och Kölsjöån. Det första som byggdes var en hammarsmedja och strax därefter en masugn. Malmen hämtades från början från Torsåker, men 1725 upptäcktes rika malmområden vid Vintjärn.
Ordet masugn kommer från tyskan och betyder smälta. När tackjärn började framställas i större skala i masugnar började man också använda färskningshärdar av tysk modell så kallade tyskhärdar. Masugnen var en stor anläggning som skapade ett eget samhälle omkring sig, ofta långt från smedjor och vidareförädling.
Catharina Bröms avled år 1735 men bruket fortsatte sin produktion. Åmots bruk ingick nu i Ockelboverken som vid denna tid var Gästriklands största arbetsgivare med 300 personer anställda. Tackjärn transporterades till smedjan i Katrineberg. Under 1800-talet växte det lilla samhället och år 1856 moderniserades smedjan med en ny metod; lancashiresmidet. Från år 1887 ingick Åmots bruk, tillsammans med Ockelboverken, att ingå i Kopparbergs och Hofors sågverks AB, men detta ledde till att både masugnen och smedjan i Ämot lades ned. Istället blev Åmot en viktig plats för företagets stora skogsförvaltning. Mer information finns i Bunges kapell ca 2 km norrut. Där finns ett museum som visar på traktens järn- och skogsbrukshistoria.

Källa: Skylt på plats

Här kan du läsa mer om Catharina

Här kan du läsa om Burges Kapell

Fotodatum 20220628

Publicerad 20230722

Koordinater: 60.95161, 16.42305

Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder

34 Bilder